ceth

2009-03-31
15:03:44

Kemi eller personkemi?!...



"När två pulser möts adderas de och i det ögonblicket går det inte att skilja dem åt... Efter mötet fortsätter de två pulserna dock med samma fart, storlek och riktning som innan mötet, precis som att mötet aldrig skett..." 

Är det fler än jag som tycker det där låter mer som kärleksbekymmer än fysik?




Jag borde inte sitta här och skriva, nej idag borde jag ägna mig åt mina böcker... Liksom jag borde alla andra dagar framöver i all evinnerlighet. Men nu när jag sitter här på fastlandet, långt ifrån mina älskade grubbelgummor och kaffikompisar, så behöver jag skriva av mig lite. Sen ska jag fortsätta korvstoppningen inför nästa tenta.

Jag håller på med ett experiment... Frågeställningen är om det är möjligt att få in en hel kemikurs i huvudet på 6 dagar. Jag har öppnat kursboken två gånger tidigare, men inte läst i den, och nu är det tenta nästa måndag... Ska bli spännande att se hur detta slutar! Det blir ju lite mer utmaning på det här viset! Och utmaningar gillar jag ju... Hå, hå, ja, ja. Skyll dig själv Cillen!

Men allt som står i de här rackarns bökerna för ju in tankarna på helt andra vägar än tänkt. "Om man vill påskynda en spontan reaktion ska man hitta rätt katalysator för reaktionen. I detta fall sker reaktionen i beröringsytan! En katalysator kan skynda på reaktionen bara genom att finnas med..." Hmm, ja, här har mina tankar försvunnit från kemins värld, till personkemins värld... Undrar vad det är för katalysator man ska leta rätt på till en viss reaktion... Jag läser vidare: "Alla reaktioner som kan ske när katalysatorn är med, sker också utan katalysatorn." Det låter ju lovande...  "Men reaktionen kan då vara så långsam att man inte kan konstatera någon förändring i systemet inom rimlig tid." Aj då! Här ska definitivt startas katalysator-jakt!!!

"Det finns även ämnen som får reaktioner att gå långsammare eller praktiskt taget inte alls. De kallas inhibitorer." akta er för dem!

Det var en rackarns rolig fest i helgen vill jag minnas...
Känner ännu av i trampdynor och nackkotor att det var ett ordentligt kalas! Men världen har i alla fall slutat snurra nu... Naj, ursch, hu, fisatan, så dåligt har jag inte mått på länge, men det var det helt klart värt!!! Jag hade mycket trevligt :) och jag hoppas alla andra hade det med!

Den största slutsatsen jag drog efter hallen slutade gunga var att det är fel ställe att använda sina nya klackskor.
Anledning nr ett: klackarna fastnade i dansgolvet! (tur att det fanns en stadig karl att hålla sig i). Anledning nr två: Det är näst intill omöjligt att spela pingis med höga klackar (särskillt när man är full som ett troll). Anledning nr tre: de kommer aldrig mer att se ut som nya (det är en hel del gegga mellan hallen och parkeringen). Anledning nr fyra: Det finns risk att du fram mot småtimmarna fastnar med vänsterklacken på mattans dörrmatta och snubblar in i en toadörr (det gör ont)... 
     



Vi synes och höres allihop!

Och mina vänner, glöm inte att reaktionen sker vid beröringsytan!


VV
/ en tjej som längtar hem och längtar efter att få höra alla andras versioner av lördagskvällen!